Brinkemobloggen

-Barnen är vår framtid och därför har jag översatt Pippi Långstrump, inledde Yassin Mahi när det var världspremiär för Pippi på somaliska.

7 juli i ett högsommarvarmt kulturhus i Katrineholm, bland stojande barn, busandande Pippi och intresserade vuxna presenterade Yassin Mahi sin översättning av Pippi Långstrump till Somaliska.

Till vardags jobbar Yassin som samordnare och utbildare på Viadidakt i Katrineholm och Vingåker. Men i dag var han översättaren som brinner för integrationsfrågor.

- Pippi Långstrump kan spela en viktig roll för integrationen, menade Yassin.

Läs mer

Låt oss leka med tanken att hundratusen svenskar flyr efter ett snabbt uppblossat inbördeskrig i Sverige. De flyende svenskarna söker sig till det numera fredliga Somalia. Den somaliska regeringen välkomnar svenskar på flykt, väl medveten om att Sverige en gång i tiden tog emot somalier på den tid det ännu var krig i landet.

Men rapporter kommer från Somalia hem till släktingar i Sverige att livet i Somalia på många sätt är ett helvete. Där är visserligen fred och stabilt, men många upplever att de hamnat i en totalt främmande och strukturlös tillvaro.

Svenska familjer har placerats i ödemarken, har blivit försedda med vad den somaliska staten anser vara ett generöst bidrag till försörjning. I genomsnitt har varje svensk familj försetts med 50 kameler och ett tjugotal getter, en på många sätt fantastisk grundplåt för att överleva och kunna bygga vidare på.

Rapporter berättar om lejon och andra vilddjur som slitit svenskar i stycken. Om sjukdomar, apati och depressioner.

– Vi visste inte ens att det fanns lejon här, säger en Eskil Erlingsson, ursprungligen från Örkelljunga.

Kritik har riktats mot den svenska disaporan från flera somaliska främlingsfientliga organisationer.

Ordförande för BSS, Bevara Somalia Somalisk, säger i ett uttalande:

– Här öppnar vi våra gränser för svenskar, ger dem alla förutsättningar att överleva, men de visar sig vara fullkomligt odugliga att ens klara de mest grundläggande saker som att sköta en kamel, ta till vara på mjölken eller att skydda sina unga mot lejon och ormar.

Konflikter och till och med strider har uppstått mellan svenska grupperingar och majoritetssamhällets mäktigaste klaner. Det har då gällt tillgången på vatten.

– Det är förbluffande att möta dessa nordbor och se dem så okunniga i hur man överlever i en öken, säger ordförande i BSS.

Svenskarna försvarar sig med att de inte fått någon som helst vettig introduktion till det somaliska samhället.

– Allt är annorlunda här, klimatet, familjestrukturerna, yrkeslivet och till och med rättsväsendet,säger Eskil Erlingsson När en ung svensk man dömdes för att ha våldtagit en ung somalisk flicka, straffades han inte personligen, utan hela den svenska gruppen i området som fick lämna ifrån sig 80 kameler till flickans familj, vilket lett till en katastrof för den lokala svenska gruppen. De har lidit svårt under den senaste torkan och knappt kunnat föda sina medlemmar.

Ordförande för Svenska Riksförbundet i Somalia, Sven Andersson, förklarar att det är stor skillnad mellan hur man löser konflikter och straffar brottslingar i Somalia.

– I Sverige var vi vana vid domstolar som dömde den enskilda individen utifrån nedskrivna lagar. Här har man ett system som heter xeer som bygger på muntlig samlad erfarenhet. Oday, äldste, sitter ner under ett akacieträd i dagar och förhandlar fram ett rimligt straff när ett brott begåtts. Svenskarna som inte lärt sig behärska det somaliska språket står sig ofta slätt i de hårda förhandlingarna.

Från Svenska Riksförbundets sida har man länge krävt en bättre introduktion till det somaliska samhället.

– Kurserna i somaliska (SFI) är visserligen bra, men man glömmer lätt språket när man inte dagligen praktiserar det. Svenskarna söker sig oftast till sina egna och pratar mest svenska. Det är inte lätt för en urban svensk att plötsligt befinna sig långt ut i ödemarken med kameler och getter och utan någon kännedom om geografin och vilka faror som öknens liv innebär. Det somaliska samhället har tagit för givet att svenskar vet hur man bygger upp ett nomadhus, eller hur man hittar vattenhålen och fördelar resurser.

Sven Andersson menar att det är en total kulturkrock på alla plan.

– Det somaliska samhället har varit generöst mot krigstraumatiserade svenskar, men kanske inte förstått vilken kulturkrock det innebär för svenskar att plötsligt leva ett så väsenskilt liv i öknen.

”Maanta maanta maanta waa maalin weyne maanta”

Så sjöng det somaliska folket när Somalia blev självständigt 1960. Orden betyder: Idag, idag idag, är det verkligen en stor dag.

Idag sjunger jag inom mig samma sång. För idag är det sannerligen en stor dag. Idag börjar Yassin Ekdahl, svensksomalisk psykolog, på Röda Korset i Malmö. Och han kommer delvis bli knuten till föreningen för att nå den somaliska gruppen. För många somalier är psykisk ohälsa ett tabubelagt ämne. Få söker hjälp. Är det någon som på ett relevant sätt kan förklara vad psykisk ohälsa är, utan att göra ämnet laddat, är det Yassin. Han står i både den somaliska och svenska kontexten. Och kan samtidigt se de båda världarna utifrån. Jag tror och hoppas att det arbete som nu börjar ska bära frukt, till gagn för somalier i behov av hjälp.

Exakt hur och hur ofta Yassin kommer att vara i föreningens lokaler vet vi ännu inte. Men jag vill redan nu önska honom lycka till och utbrista ett stort: VÄLKOMMEN YASSIN!

Följande kommer från Andreas Benkel och Mohamud Salad på GöteborgsInitiativet:

”Om bara någon månad kommer vår inspirationsbok ”Vara, Vilja, Kunna!” ges ut där vi porträtterar ett 20-tal svensksomaliska karriärsförebilder. Dessa 20 är bara en liten del av alla fantastiskt duktiga svensksomalier som jobbar, studerar och berikar Sverige med sin kompetens. Boken kommer att delas ut gratis till målgruppen unga svensksomalier runt om i hela Sverige. Det blir ett spännande projekt och vi hoppas att det ska bli en positiv motreaktion mot de negativa fördomar som ibland sprids om somalier i Sverige.”

Håll öron och ögon öppna för denna bok i slutet av september!

Se här programmet om unga killar som lämnade livet i Minneapolis för självmordsuppdrag i Somaliland.

I morgon sänder Utbildningsradion (UR) ett tv-program i serien ”Kära Medborgare” där man försöker ta reda på om Al-Shabaab och religiös extremism har fått fäste i Rinkeby. Redan idag kan du se programmet här

Läs mer

Har skrivit en debattartikel på debattsajten  Newsmill. Läs här

Khadra Aden är min arbetskamrat. Jag har ofta ätit hennes goda mat. Idag lagade hon mat i tv4.

I morse lagade Khadra i vår förening somalisk mat, anjeero och sugar, i tv4:s serie Kryddor från Rosengård. Kolla här

Någon skickade i början av sommaren en kommentar och frågade om jag kunde förklara varför så många somalier står utanför arbetsmarknaden. Jag kan så klart inte göra anspråk på att sitta inne med något absolut svar, men jag kan spekulera utifrån mina erfarenheter. Här följer några punkter som jag tror har betydelse:

1. Eftersom Somalia varit i krig i 20 år har många aldrig haft ett jobb. Någon berättade för mig att ca 10 procent av befolkningen i Mogadishu arbetar. Resten är utan lönearbete. De lever på pengar från släktingar i diaspora eller i andra delar av Somalia. Jag vet inte om siffran stämmer, men oavsett om det är 10, 20 eller 30 procent som arbetar är det klart att det får konsekvenser när man kommer till Sverige. Många av de relativt unga har aldrig någonsin stigit upp på morgonen för att gå till ett jobb. De är uppväxta i ett laglöst land, i en sk överlevnadskultur där man kanske gör en enskild insats för att skaffa mat för dagen, men aldrig haft ett kontinuerligt arbete.

2. Många somalier mår dåligt av traumatiska händelser man varit med om. Släktingar och vänner har dött. Många har levt med svälten vid dörren och många har levt i fara för sitt liv. Dessutom har man förlorat sitt land, det Somalia som en gång fanns. Det är klart att sådana här faktorer påverkar vilken människa som helst och dennes arbetsförmåga.

3. Mängder med somalier lever i konstant oro för, även om man själv är i säkerhet i Sverige eller något annat land, nära släktingar. Det fokus och den koncentration som vi i ett tryggt överflödssamhälle kan ha, saknar många.

4. Det svenska språket, den annorlunda kulturen skapar osäkerhet. Kommer man dessutom hit till Sverige och ser så många av sina landsmän utanför arbetsmarknaden är det inte precis någon upplyftande och inspirerande syn.

5. Somalier har varit ett tufft och hårt arbetande folk. Men 20 år av krig och sammanbrott sätter spår. Av tradition har runt 70 procent varit nomader. Andra har varit jordbrukande bönder, åter andra företagare eller har jobbat inom olika tjänstesektorer. I Somalia fanns en gång i tiden som i vilket land som helst, en förvaltning och administration. Där fanns akademiker, lärare, läkare, ingenjörer… De välutbildade går det i regel ganska bra för i Väst. Men hindren är många, all byråkrati att t ex registrera företag i Sverige sätter hinder i vägen. Många ger nog upp trots viljan att arbeta. En del talar om diskriminering på arbetsmarknaden. Och sådan finns säkert. Men samtidigt finns många exempel på svensksomalier som har jobb som läkare, lärare, forskare eller arbetar som företagare eller inom vården. Det visar att det går. Vi hör mest om dem som inte lyckas så väl. Men visst, statistiken är inte lysande vad gäller sysselsättningsgrad.

6. Ytterligare en aspekt som torde ha inverkan är utbildningsnivån. Den är generellt låg. Analfabetismen är hög inom vissa grupper. Bristande studievana- och tradition sätter så klart spår också bland många i den andra generationen. När man inte får hjälp av föräldrar med läxor, och saknar förebilder  i familjen blir uppförsbacken lång.

7. Dålig integrationspolitik där man inte tagit de olika förutsättningar som olika grupper av nyanlända kommer med spelar roll. Man måste arbeta med och möta människor utifrån bakgrund och behov. Det är en himmelsvid skillnad mellan en somalisk akademiker med internationell erfarenhet och en som levt som nomad och aldrig gått i skolan.

8. Man ska nog inte underskatta kraften i alla de negativa skriverierna om somalier. De stärker inte somaliernas självförtroende precis. Och säkert skräms många arbetsgivare av att anställa människor från ett land som Somalia. Samtidigt måste påpekas att väldigt många arbetsgivare ändå anställer människor med  ursprung i Somalia. Det visar att det går.

Det finns säkert fler och många andra skäl till den höga arbetslösheten. Detta är några tänkbara skäl som knappast är heltäckande. Men som åtminstone ger en viss förklaringar till dystra siffror.

Låt  mig samtidigt slå fast att det finns hur många svensksomalier som helst som smält in i samhället. Men det krävs nya vägar att gå för att lotsa alla nya in i det svenska samhället. Inte minst måste allt måste man förstå vilka det är som kommer.

Skånskans Martina Jarminder, skriver om det politiska mötet vi hade i föreningen med olika ungdomsförbund, däribland Sverigedemokraterna. Och stöder vårt initiativ. Läs här

Svensksomaliern Farah Abdulsamed har skrivit en artikel på Newsmill om att migranter bör stödja den judiska minoriteten i Sverige

Jag hinner inte skriva så mycket som jag vill. Tiden räcker inte till. Har inte hunnit berätta om projektet från Rosengård till Rosengård som vi driver. Just nu med 20 ungdomar. Läs mer här.

I går hade vi flera politiska ungdomsförbund i lokalerna. Däribland Sverigedemokraterna. Det blev en het debatt. Synd bara att SSU:s representant drog sig ur när han förstod att Sverigedemokraterna var där.

På plats var Sydsvenskan och Skånska Dagbladet. Läs vad Sydssvenskan skrev.

Det finns många fantastiska människor i vår förening. Men det finns en jag måste framålla; min närmsta medarbetare Abdihakim Aden Ali. Vilken man!

Jag är djupt imponerad av honom, hans förmåga att  tolka och tyda det svenska, samtidigt som han har en djup förankring i den somaliska kontexten. Och hans enorma arbetsförmåga…! Och hur det än blåser, hur mycket vi än har att göra, finns han där för alla som på ett eller annat sätt behöver hjälp. Han hittar lösningar när vi andra går bet, han medlar, förhandlar, kompromissar utan att ge avkall på sina principer. Jag bugar djupt för denne min walaal (broder). Shit, vad Sverige behöver fler som han.

Idag var tidningen Metro på besök hos oss, en fotograf och reporter. De ville skriva om vårt arbete med nyanlända somalier och om våra samhällsinformatörer. Vi berättade om bakgrunden till vårt arbete, om vilka kulturkrockar som är de vanligaste, om vad vi hoppas uppnå. Artikeln kommer någon av de följande dagarna.

Att helt och hållet ta bort klantänkandet vore förödande för dem som är beroende av klanmedlemmars solidaritet och hjälpsamhet. Däremot är det något djupt negativt när klan blir en ideologi som diskriminerar och styr politiken.

Det skriver Mubarik Abdirahman, 27 år, Han har tidigare läst freds- och konflikt-vetenskap på Malmö Högskola och studerar nu social-antropologi vid Lunds Universitet samtidigt som han jobbar för Malmö Stad som behandlingsassistent för ensamkommande flyktingbarn.

Klan har som tidigare nämnts i den här bloggen både för-och nackdelar. Klan har förmågan att både skapa och lösa konflikter. Man kan närmast beskriva klansystemet som ett ”jin jang” där båda sidor är nödvändiga. Klantänkander och klanmentaliteten finns bland alla somalier och genomsyrar människors vardag hos varje somalier i hemlandet men även bland diasporan. Det är enligt mig omöjligt att får bort, i alla fall inom den närmaste tiden. Men det går att förändra det. Sättet att tänka och hur man lever har förändras ständigt. Därför är det viktigt att intellektuella och människor som är insatta i detta ämne börja analysera, ifrågasätta och förändra ”klanmentaliteten”.

Att få bort klantänkande skulle vara förödande för alla som lever på transaktionssystem av pengar som spänner över nationsgränser. Listan är lång på allt det positiva klan kan innebära och dessa saker lyfts sällan upp. Jag kan nästan svära på att det inte finns någon somalier som nån gång inte har fått hjälp en klanmedlem. Jag hade till exempel inte varit här i Sverige om inte någon från min klan hade hjälpt min familj. När min pappa var politiskt aktiv och satt i fängelse på grund av den brutala diktatorn, kunde vi bli försörjda tack vare vår klan. Jag kommer ihåg när jag var liten att okända människor kom hem till oss för att se om allt var bra med oss och det skapade en trygghet. Jag kommer ihåg att de alltid hade med sig presenter och godis till oss. Det finns många exempel där jag personligen fått hjälp av människor som tillhör samma klan som jag.

Jag vet också att vi många gånger har hjälp flera människor och de flesta tillhörde just vår klan. Jag kan fortfarande minnas att flera okända människor har sovit hos oss, några bara en natt, vissa flera månader, utan att betala hyra eller något annan kostnad. Det var vi som betalade pengar för dessa människor när de bode hos oss. Detta kan låta sjuk i många svenskars öron, men så fungerar vår kultur. Många har fått sitt första jobb genom klan och är idag medborgare som betalat skatt.

Det finns däremot vissa saker inom klantänkande som jag aldrig kan acceptera. Bemötande av hur många somalier ser på minoritetsgrupper är för mig något som verkligen gör mig ilsken. Detta sätt att behandla människor på påminner mig om meddeltiden och det något som jag önskar att flera somalier vågade diskutera öppet.  Ett annat ämne är hur klanmentaliteten har blivit en ideologi. Klanen har blivit den främsta tron och filosofin. Detta har orsakat många människors elände och är helt förödande. Man bör diskutera politiken i Somalia objektivt utan att blanda in klan.

Det är just saker jag önskar att många hade lagt sin energi på att förändra. Därför är jag tacksam att denna blogg lyfter upp klan till diskussion.

Jag vill avsluta med att säga att jag har en dröm. Att somalier blir ”sekulära användare” av klansystemet. Det ska kunna vara ett valbart sätt att leva klan, men inte något nödvändigt. Att klan är ett komplement till ett modernt sätt att leva. Och att klan och guurti börjar diskuteras på samma sätt som vi diskuterar demokrati, jämlikhet och miljöfrågor.

Plugga plugga plugga. Det svenska språket är nyckeln till att kunna ta en aktiv del av det svenska samhället. Plugga på SFI är bra. Men om man inte dagligen praktiserar har man inte någon större nytta av studierna. Här sitter SFI-studerande med personal från Svenska Kyrkan i Rosengård och pratar och läser läxor.

För varje dag i föreningen väcks nya tankar och idéer. Och verksamheterna blir allt fler. Medan psykologen Yassin Ekdahl föreläste i går satt flera män och kvinnor vid datorerna och sökte jobb. I ett annat rum fick SFI– studerande läxhjälp. Det är Västra Skrävlinge församling, personalen och andra frivilliga medlemmar, som gratis ställer upp med folk till både språkcafé och läxhjälp.

Det är överhuvud-taget roligt att det numera rör sig så många vita svenskar i föreningen. Hela tiden knyts nya kontakter med folk ute i samhället. Föreningen är inte en isolerad somalisk ö utan blir allt mer en spegel av samhället.

Förra veckan ringde t ex Tv 4 som ville göra ett mångkulturellt matprogram och där Khadra, en ur personalen, kommer att ställa upp och låta sig filmas när hon lagar sin goda somaliska mat. Samma vecka kom ett filmteam till lokalen för casting. Man letade efter en kaxig skånska med afrikanskt alternativt arabiskt påbrå för en större biroll i en kommande svensk biofilm och ett par tjejer blev provfilmade.

Veckan dessförinnan besökte en kvinnlig författare oss, hon ville intervjua människor som flytt sitt land och kommit till Sverige. Hon sökte stoff till den roman hon arbetar med.

Journalister ringer, andra kommuner hör av sig, myndighetsfolk besöker oss. Det är ett jäkla ös. Samtidigt har vi haft en kvinnlig student som har punktmarkerat oss för att skriva en högskoleuppsats om vår och en engelsksomalisk förening i London. Och då har vi ändå inte gått ut och marknadsfört oss. Framöver planerar vi att bjuda in folk för att berätta om hur vi jobbar och varför, och om somalisk kultur.

I går hade vi svensksomaliern Yassin Ekdahl hos oss i föreningen. Han är psykologistuderanade, klar om någon månad. Han föreläste om psykisk ohälsa för bland annat våra samhällsinformatörer. Det är ett ämne som är svårhanterbart för många somalier. Trots att somalier har varit med om förskräckligheter i sitt hemland är det ytterst få som söker psykiatrisk hjälp. Skälet är att i den somaliska kulturen finns inte begreppet psykisk ohälsa. Man lever i en föreställning att antingen är man frisk, eller också galen. Att gå till en psykolog innebär att man erkänner sig galen. Men Yassin pratade om sjukdomar som ångest, tvångssyndrom, depressioner etc och visade på att man inte behöver vara galen för att ha dessa sjukdomar. Det är sjukdomar som hämmar en, som begränsar livet, men som inte innebär att man är galen.

Yassin Ekdahl föreläste i går i föreningen om psykisk ohälsa.

Yassin kan både den somaliska och den svenska föreställningsvärlden och kan tolka och överbrygga dessa två världar.

Både kvinnor och...

...män lyssnade intresserat på psykologen Yassin Ekdahl

När jag träffade Yassin första gången blev jag så lycklig eftersom det finns så ytterst få, om ens någon i Sverige, som studerat till psykolog. Vi hoppas kunna jobba mycket och nära Yassin. Det finns oändligt mycket att göra inom den somaliska gruppen vad gäller psykisk ohälsa. Det gäller att övervinna alla fördomar om vad psykisk ohälsa är och innebär och att vinna förtroende och hitta vägar  till att kunna hjälpa.

Vi svenskar tror att det i bara finns en kung i Sverige. Sanningen är att Sverige har åtskilliga. Till skillnad från Carl VI Gustav  har de reell makt.

Det finns ett parallellt samhälle till det officiella svenska som vanliga svenskar inte har en aning om,  där t ex kungar från olika delar av världen är just kungar. Med inflytande.

Det gäller inte minst inom den somaliska gruppen i Sverige.

Dessa kungar behöver inte nödvändigtvis ses som ett hot mot Sverige och vår konstitution. De är inte här för att ta över Sverige. De har snararare ett slags tjänande funktion för landsmän. De medlar i tvister, ger råd och vägledning.

Inom den somaliska gruppen kallas dessa kungar för ”ugaas”, ”suldaan”, eller ”garaad”, beroende på varifrån Somalia de kommer. Jag känner personligen ”kungen av Malmö”. Han kallas ugaas eftersom han är från södra Somalia. Han är en mycket klok man som talar god svensk, har ett bra jobb som offentliganställd och andra sidouppdrag inom det svenska systemet. Han är vad man brukar säga – välintegrerad.

Jag skulle vilja hävda att han är extremt viktig för landsmän. I kraft av sin status som ugaas lyssnar somalierna på honom. Det är något som det svenska samhället borde dra nytta av. Men för att kunna göra det måste man ha kunskap om det somaliska folket.

Integration handlar om att sammanföra olika delar till en samspelande enhet. Det innebär alltså att inte bara nya svenskar ska integreras i det svenska, men att också vi svennar måste integreras i allt det nya som kommer till vårt land.

Om man lär sig hur andra folk tänker kan man dra nytta av t ex alla dessa för oss nya tänkanden och strukturer. Man måste känna till det här med ugaas och t ex somaliernas eget rättssystem som kallas xeer (uttalas ”herr”). Inte för att vi ska överta det somaliska rättsystemet, men för att vi ska förstå och veta vilka vägar som måste trampas för att nå och möta olika grupper. Jag tror inte på parallella lagar i Sverige. Här gäller svensk lag. Men vi ska känna till, förstå och kanske lära oss något nytt.

Erfarenheten säger att det är tufft för många somalier att förstå det svenska samhället. När man inte förstår skapas osäkerhet, kanske till och med rädsla. Men om man kan något om somalisk kultur tror jag man kan hitta vägar till bättre integration. Det handlar om att bygga broar. Men det gäller att veta var och hur broarna ska byggas och att våga beträda dem. Svenska tjänstemän i den komplicerade integrationsapparaten skulle t ex kunna  jobba nära och via en ugaas/suldan/garaad för att nå fram med information till den somaliska gruppen. Jag inbillar mig att det skulle kunna vara en framkomlig väg. Utbilda dem som har status i gruppen. Satsa på dem som har inflytande. Jag vet av erfarenhet att nyanlända inte lyssnar på svenska tjänstemän. Nyanlända lyssnar på landsmän, de landsmän som i deras ögon betyder något.

Vi måste våga erkänna att integrationen av många nya grupper i Sverige är misslyckad. Och vi måste våga börja tänka nytt, t ex tänka lite mer somaliskt när man jobbar med somalier.

Läs här