Brinkemobloggen

I morgon, äntligen, bär det i väg till Afrikas Horn. Hoppas kunna lämna rapporter under resan.

En svensk domstol har i en dom från januari 2012, gjort en ny bedömning när det gäller kravet på styrkt identitet. Domen påverkar i vissa delar dig som är från Somalia och vill ansöka om uppehållstillstånd.

LÄS MER PÅ MIGRATIONSVEKETS HEMSIDA

Idag, mellan 16.00 och 17.00 sänds ett reportage om alla somalier som kommer att komma till Sverige den närmsta tiden tack vare ändrade anhörighetsregler. Jag och vår ordförande Jama Ismail intervjuas.

Läs här

Mogadishu — Masked Gunmen have shot and killed on Tuesday evening a broadcast journalist in the war-torn Somali capital, Mogadishu, where murder and armed attacks have become almost daily events.Witnesses say the gunmen armed with pistols have shot dead Abukar Hassan Kadaf, former Somaliweyn radio station in Mogadishu director as he was entering to his house in Mogadishu’s Wadjir district where is largely controlled by Somalia government.

Relatives confirmed to Shebelle Media that Mr. Kadaf died on the spot in Hawo Tako village after the gunmen hit several times on the head and chest.

Read more

Efter en dom i januari väntas antalet ansökningar från somalier om uppehållstillstånd som anhöriga bli 18 500 fler i år än i fjol.

Läs mer HÄR

Key Somali leaders have signed a plan to try to end the country’s two-decade-long political crisis.

Read MORE

Storbritannien utser för första gången på 21 år en ambassadör till det krigshärjade Somalia; diplomaten Matt Baugh. Beskedet kom samtidigt som utrikesminister William Hague besökte Somalias huvudstad Mogadishu på torsdagen, inför en internationell konferens om Somalia i London den 23 februari.

Baugh kommer till en början vara stationerad i Kenyas huvudstad Nairobi och öppna en ambassad i Mogadishu när säkerhetsläget tillåter.

Källa: Aftonbladet

Abdiwahab Hussein Khalif, min vän som är vice- respektive handels och industriminister i Somalia är intervjuad i Sydsvenskan

Den islamistiska al-Shabaab-gerillan har trängts ut ur Somalias huvudstad. Nu förbereder regeringen en offensiv mot hamnstaden Kismayu.

– När al-Shabaab förlorar Kismayu har de förlorat Somalia, säger Abdiwahab Ugas Khalif, Malmöbon som blivit vice premiärminister i Mogadishu.

I höstas bytte Abdiwahab Ugas Khalif tillvaro. Han tog farväl av sin familj i Malmö ochsin tjänst som invandrarsekreterare i Malmö kommun för att under ett år arbeta som minister i Somalia – världens mest laglösa land. Efter tjugo år i välfärdens Sverige kom han till Mogadishu i en extremt svår tid: ständiga strider utkämpades i huvudstaden, regeringen hade bara kontroll över kvarteren kring regeringsbyggnaderna, befolkningen plågades av den värsta hungerkatastrofen på sjuttio år, på landsbygden stoppade al-Shabaab hjälpsändningar från att nå svältoffren.

LÄS MER

På julafton är folkhemspiraten Karl-Bertil Jonsson barnens hjälte. Han gör en olaglig men godhjärtad omfördelning av klapparna.

De fattiga blir glada. De rika har så det räcker. Robin Hood är Karl-Bertils kumpan i rättvisebranschen. Han har gett namn åt den svenska kommunalskatteutjämningen. Med förebild från Sherwoodskogen får de besuttna dela med sig till de sämre lottade. Värnskatten infördes med liknande argument.

En tredje hjälte i folkliga föreställning är kaparkaptenen Lasse i Gatan. Han kapade värnlösa handelsfartyg på Karl XII:s uppdrag. Han adlades 1715.

Nu närmar vi oss det moraliska problemet. Hur ska vi betrakta piraterna utanför Somalias kust? Den svenska marinen har deltagit i jakten på dessa skurkar, som kapar fartyg, tar seglare som gisslan och kräver enorma lösensummor.

I vår moderna tid kan vi inte acceptera den sortens laglöshet på haven. Men kapningarna har också ett Robin Hood-perspektiv. Globaliseringen är en Sherwoodskog. Frälse och småfolk möts på vägarna.

Detta provocerande omvända perspektiv finns att läsa i ett reportage i tidningen La Nouvelle Gazette, som kommer ut i den afrikanska staten Benin. Artikeln finns återgiven i en fransk tidning.

Invånarna i Somalias kustregion Puntland har sett främmande båtar tömma sopor utanför stränderna. Fisket har förstörts. EU:s industriella fiskeflottor har tagit det som fanns kvar av fångster.

Fiskarbefolkningen fann en ny utkomst. Fartyg kapas och länsas på mat som delas ut till behövande. Delar av lösensummorna går till samhällets uppbyggnad. FN beräknar att de sju piratgängen i trakten tjänar 38 miljoner euro om året. Det kan jämföras med regionens statliga bidrag på 14 miljoner och bistånd för knappt 4.

FORTSÄTT LÄSA  HÄR

Jag är på mitt jobb och det är kväll och jag tittar ut över lokalerna och vad ser jag? Det sjuder av liv. I ett rum sitter ungdomar som ska starta en ungdomsförening. I ett annat rum håller en man kurs i svenska för nyanlända somalier. I ett tredje ytterligare ett gäng unga som ska jobba för att hjälpa dem som hamnat snett här i Malmö upp på banan. Och idag hade vi studiebesök av en somalisk organisation från Göteborg som var här för att lära sig av hur vi jobbar. Det finns en kraft bland alla de som kommer, ett nyväckt självförtroende. Shit, jag är stolt över att vara med om den här processen. Mashallah!

Waa micnaheed xukunka cusub oo ka yimid maxkamadda Hey’adda laanta socdaalka (Migrationsöverdomstolen)?

Xukunka micnaheeda waxaa weeye in ay u sahlanaaneyso carruurta aanan xaqiijin karin aqoonsigooda in ay si kastaba ha ahaatee helaan sharci deggenaansho si ay ula soo deggaan waalid Iswiidhan u deggan. Haddii la caddeeyo in ilmaha iyo waalidku ay qaraabo yihiin, iyada oo dhiig laga qaadayo, ilmuhu waa uu heli karaa sharciga deggenaanshaha weli aqoonsiga ilmahaa la xaqiijin. Nefisiddaan sidoo kale waxay khuseyn kartaa waalid oo la dalbanayo ilmahiisa, ama waalid rabo in uu u soo guuro carruur u deggan Iswiidhan, iyada oo markaas laga soo qaaday in la xaqiijiyay in uu waalid u yahay ilmahaas.

Ma loo oggolaan doonaa dadka reerka ka tirsan oo dhan oo aanan haysan baasaboor in ay helaan iyaga oo sheeganaya xidhiidhka reerka?

Xukunka micnahiisa waxaa weeye in hal carruur oo aanan xaqiijin karin aqoonsigiisa in uu heli karo sharciga deggenaanshaha si uu ugu soo guuro waalid u deggen Iswiidhan. Haddiii la caddeeyay in waalidka iyo ubadku ay qaraabo yihiiin, iyada oo la adeegsanayo baaritaanka dhiiga, ilmuhu waa uu heli karaa sharciga deggenaanshaha iyada oo aanan la xaqiijin aqoonsiga ubadkaas. Nafisidaan sidoo kale wuxuu khuseyn karaa waalid la codsanayo ubadkiisa, ama waalid rabo in uu u soo guuro ubad u deggan Iswiiidhan, haddii la xaqiijiyay waalidtinimada.

Marka uu qof qaangaar ah codsanayo sharciga deggenaanshaha isaga oo sheeganayo xidhiidhka xaas, nin, partner ama qof uu la nool yahay (iaya oo labadaas qof iska dhalin carruuur) weli waxaa shuruud ah in uu qofkaasi caddeeyo aqoonsigiisa.

Carruurteydu ma haystaan baasabooro, laakiin waxaan ku caddeyn karnaa in aan qaraabo nahay baaritaanka dhiiga. Ma ay heli karaan sharciga deggenaanshaha hadda?

Arrimaha khsueeya carruurta qaan-gaarka ahayn badanaa waxaa miisaan badan xidhiidhka qaraabada marka loo bardhigo shardiga xaqiijinta aqoonsiga marka laga hadlo qiimeynta Hey´adda laanta socdaalka. Haddiii adiga ama waalidka kale aad caddeyn kartiiin in aad tihiin waalidka ilmahaas oo markaas aad tihiin wakiilka sharciyeysan ee ilmahaas, waad u dalbi kartiiin sharciga deggenaanshaha ilmahaas Hey´adda laanta socdaalka waa ay tijaabin kartaa codsigiina.

Sidee loo sameeyaa tijaabada DNA: ga?

Utlandsmyndigheten (Hay’aad qaabilsan arimaha dibada), ayaa u yeeraysa qofka laga qaadayo tijaabada DNA:ga, waxaana laga qaadayaa candhuuf la tijaabiyo.

Källa: Migrationsverket. Vill du ha svar på fler frågor, gå in på MIGRATIONSVERKETS sida. TIll höger på sidan (när du klickat på en fråga) hittar du översättningar till somaliska och svar på ännu fler frågor.

För två år sedan gjorde en rad domar i Migrationsöverdomstolen det i princip omöjligt för somalier att komma till Sverige som anhöriga. Igår kom en ny dom från Migrationsöverdomstolen som gör det lättare för barnfamiljer från Somalia att återförenas i Sverige. Resultatet kommer att bli att många somalier nu kan återförenas med sina släktingar i Sverige.

– Domen öppnar vissa av de dörrar som Migrationsöverdomstolen stängde med sina domar för två år sedan. Nu kan vi återgå till den mer generösa tolkning som vi gjorde tidigare när det gäller barnfamiljer, säger Migrationsverkets rättschef Mikael Ribbenvik.

Migrationsverket analyserar just nu domen och det är för tidigt att säga exakt vilka konsekvenser den får. Domen rör en familj som kommer från Irak, men de principer som slås fast kan tillämpas på den situation som många somalier befinner sig i. Även om det är för tidigt att säga exakt vilka konsekvenser domen får står det klart att det blir avsevärt enklare för barnfamiljer från exempelvis Somalia att förenas med sina anhöriga i Sverige.

– Domen löser många av de problem som somaliska familjer har haft de senaste två åren. Nu kan vi, precis som före domarna 2009, bevilja väldigt många ansökningar från familjer med barn, säger Mikael Ribbenvik.

I de domar som Migrationsöverdomstolen avkunnade 2009 slog man fast att det krävdes en styrkt identitet för anhöriga att få uppehållstillstånd i Sverige. För de allra flesta somalier var detta omöjligt eftersom det sedan länge inte finns någon somalisk stat som kan utfärda några id-handlingar. Efter denna dom sjönk andelen bifall från ca 90 procent till nära 0 procent

I gårdagens dom slås det fast att om släktskapet är styrkt via DNA inträder en bevislättnadsregel som gör att man inte längre behöver styrka sin identitet. För familjer där det inte finns barn gäller även efter Migrationsöverdomstolens dom att de måste styrka sin identitet.

Källa: Migrationsverket

Kat (Catha edulis, även kallad Khat, Qat, Quatt, Chat, Jaad och Mirra) är en städsegrön gömfröväxt som förekommer naturligt i stora delar av östra Afrika och på Arabiska halvöns södra delar. Kat innehåller katinon och katin som är centralstimulerande och har stora likheter med amfetamin. Källa: Wikipedia

Den afrikanska växtdrogen Kat förbjuds i Nederländerna. Därmed slås benen undan för en mångmiljonindustri, regisserad av den organiserade brottsligheten i norden. I alla fall på kort sikt.

Läs mer HÄR

Här i USA finns en mängd somaliska organisationer som arbetar för och med landsmän för att hjälpa till i integrationsarbetet.

Fatima Hirsi bloggar från Washington

Somali Family Care Network är en ideell organisation som arbetar med integrationsprojekt genom att träna och utbilda somaliska föreningar samt migrationsverket med hur de kan hjälpa somaliska flyktingar och emigranter med deras asylansökningar, handläggningar om deras ärenden och tränar sedan nyanlända i hur man bäst integreras i landet.

Ett av organisationens projekt är Youth programs and local communities. Det har som ändamål att hjälpa somaliska ungdomar att hålla sig borta från kriminalitet och ta vara på sina liv genom att vägleda och motivera dessa ungdomar eftersom kriminaliteten bland somaliska pojkar är väldigt hög i USA. När dessa ungdomar förlorar hoppet om framtiden så finns Somali Family Care Network på plats för att ge dem stöd och en andra chans.

Om det fanns någon liknande organisation i Sverige så hade Sverige sett annorlunda ut och det hade varit så enkelt för människor att integrera sig, lära sig språket och känna sig hemma i Sverige. Att vara en flykting och träffa någon som heter Anna Svensson som inte talar ditt språk, eller vet vart du kommer ifrån är inte vad nyanlända flyktingar behöver. De behöver möta en landsman som stolt kan säga: ”Jag var i samma situation som du för 2 år sedan. Idag har jag ett jobb, jag kan språket och jag känner mig hemma här, så låt mig hjälpa dig min walaal. USA är möjligheternas land och om jag har lyckats så kan du också det”.

Det Sverige saknar är gemenskap, sammanhållning, kunskap och information. Att det är så stora klyftor och klasskillnaderna mellan människor ska inte nödvändigtvis vara ett hinder som stoppar och begränsar människor från att leva ett anständigt liv och känna sig hemma. Men å andra sidan är det kanske den svenska normen att inte ens ska känna sina grannar, men att förvänta att nyanlända snabbt som vinden ska bli integrerade i samhället med hjälp av en person som aldrig varit flykting, flytt från krig, eller ens varit utan rent vatten en enda dag i sitt liv. I tidningarna ska du behöva läsa propaganda som får dig att skämmas för den etniska tillhörigheten du bär på och så fort det är riksdagsval ska du vara offer för hur korrupt och dåligt genomtänkt den svenska integrationspolitiken är. För du som flykting och ett offer för gud vet vad, är ju den skyldige till så många problem i Sverige.

Jag har varit i USA i fem månader och jag är chockad över nyheterna jag läser i SVD, att det är så hög kriminalitet, så många mord och så mycket galenskap som sker på Malmös gator. Jag har alltid velat tro att Sverige är ett tryggt land men det känns faktiskt tryggare här i USA, för här är lagarna och straffen för de brott du begår hårdare. Här kommer du inte undan med ett mord, bara för att du helt plötsligt i den situationen var psykiskt instabil. Här är det olagligt att bara gå runt på gatan och luffa, du kan bli stoppad av polisen och behöva åka in på förhör. Men i ett av världens mest utvecklande och demokratiska länder blir barn, ungdomar och oskyldiga människor avrättade på Malmös gator. När blev den Svenska vardagen en skräckfilm och varför lägger inte media och politiker sin fokus på det? Som svensk medborgare har jag insett: ”Sverige har mycket att lära sig”.

Fatima Hirsi
Från Sverige, Malmö
Bor nu i Washington D.C. U.S.
Studerar Global affairs and Diplomacy
Praktiserar på Somali Family Care Network
www.somalifamily.org

… inte alls så som folk tror är somalisk tradition

Bilderna har jag fått från Hussein Samatar, min broder, (walaal) i Minneapolis, den första somaliefödde folkvalde politikern i USA: s historia

Läs i Skånska Dagbladet

För somalisktalande:

http://www.facebook.com/pages/USDOTsomali/321800511167530

Prime Minister David Cameron has announced that the UK will host a conference in London on Somalia in 2012 to pull together international effort. Read MORE

For the first time in years, Lido beach in Somalia’s war-town capital, Mogadishu, is packed on Fridays – a day of rest in the Muslim country – as families take advantage of the improved security to enjoy themselves. Read More HERE

16 ton av drogen kat har beslagtagits hittills i år på Öresundsbron och missbruket ökar för varje år i Sverige. Drogen, som mest används av somalier, får stora sociala konsekvenser men få söker hjälp hos sjukvården. Hör psykologen Yassin Ekdahl och mig. Klicka HÄR

Den tredje ministern på kort tid besöker Somaliland Föreningen. Det är EU- minister Brigitta Ohlsson som kommer till oss. Vi kommer naturligtvis berätta om vårt arbetemen också diskutera frågor som rör demokrati och hur man arbetar mot radikalisering. Vi har i föreningen bland ledningen haft flera och viktiga diskussioner kring vad som är orsaken till att somliga unga dras till antidemokratiska rörelser.

Utanförskap, tror jag, handlar inte bara om arbetslöshet. Det är en allmän känsla av att stå utan möjlighet att göra sin röst hörd, och sakna kunskap om hur samhället fungerar och därtill känna en kulturell vilsenhet. Jag tror jag vågar säga att vi i vårt arbete i Malmö förebygger fanatism genom att göra folk delaktiga i samhället.

Förra veckan åkte femton ungdomar ur projektet Från Rosengård Till Rosenbad till Stockholm Det var ett hektiskt schema med mängder av träffar. Ungdomarna träffade arbestmarknadsminister Hillevi Engström, riksdagsledamoten Hanif Bali som visade runt i riksdagen, och personal på den amerikanska ambassaden. Du kan läsa mer här på regeringens hemsida.

Abshir och Asma gör ett rollspel där de representerar "nationen" Rosengård och de förhandlar med U.S. diplomats Public Affairs Counselor Chris Dunnett och Acting Economic Counselor Anna Stinchcomb.

Gruppbild på ambassaden med Chargé d'Affaires William Stewart som står i mitten längst bak. Han är tillförordnad ambassadör i Sverige i väntan på en ny.

Faduma intervjuar arbetsmarknadsministern

Hillevi Engström fick en Från Rosengård till Rosenbad-tröja

I morgon bitti åker och jag och tre av mina somaliska kollegor till Stockholm med 15 av våra ungdomar till just Rosenbad för möte med arbetsmarknadsminister Hillevi Engström, rundtur i Riksdagen, workshop på Amerikanska Ambasaden, samtal med Arvsfonden och studietur på Fryshuset. Media är på ”grejen” och jag är både nervös och förväntansfull. Denna resa är en del av det Arvsfondsfinansierade projektet Från Rosengård Till Rosenbad.

Försöker, i mån av tid, skriva på en bok om somalier. Därav min låga aktivitet här på bloggen. Ska ändå försöka vara mer aktiv framöver, Inshallah.

Identitetsfrågor är komplicerade. Men man blir oftast medveten om sin identitet när man utsätts för något främmande. Jag tror att många somalier inte inser hur svenska de har blivit. Jag förstår att många somalier ser sig som enbart somalier så länge de är i Sverige. Men åker de utomlands förstår de hur svenska de har blivit. Man kan dessutom ha flera identiteter samtidigt.

Ett underbart exempel är från Birmingham i Storbritannien som jag besökte i våras för rapporten jag tidigare berättat om. Vi intervjuade somalier som bott i Sverige men som flyttat till Birmingham/Leicester och där lyckats skapa företag. Vår fråga var: Varför lyckas man bygga företag där men inte här?

Hur som helst: Somalier från Sverige insåg i Storbritannien hur svenska det blivit, att de hade en svensk identitet. De hade bildat en svensk community där – Swedish community midland.

Idag ringde en av dem vi intervjuade, Mohamud, och berättade att han och hans vänner ansökt om att starta en svensk skola där, allt för att bevara det svenska arv som de förvärvat här i Sverige. Och som de inte vill släppa. De vill undervisa sina barn i svenska, undvika att de tappar språket och kontakten med Sverige, vill därför starta en svensk skola. Och de sökte samarbete med oss i Sverige/Malmö

Jag själv är ursprungligen göteborgare men bor sen länge i Skåne. Jag hävdar ständigt mina göteborgska rötter inför alla, inte minst inför mina barn. Men ju äldre jag blir desto mer inser jag hur många identiteter jag har. Ja, jag är göteborgare, men också skåning, europé, världsmedborgare, man, pappa, vän, somaliavän, skribent, journalist, bloggare, fotbollsälskare mm mm.

Identitet är inte bara det ena eller det andra. Identitet kan vara många saker  – samtidigt. En människa är inte endimensionell, en människa är mer än det som syns på ytan. Ingen människa behöver kategorisera sig inom en enda identitet. Ingen människa har bara en identitet.

Minister från Rosenbad åkte till Rosengård för att träffa folk från projektet ”Från Rosengård till Rosenbad”.

LYSSNA HÄR

Det måste bli lättare att starta eget. Det var ett av budskapen till arbetsmarknadsminister Hillevi Engström när hon besökte Somalilands förening.

”Somalier är entreprenörer” – Malmö – Skånskan.se.

I våras var jag som jag tidigare berättat om i Birmingham och Leicester tillsammans med en grupp för att studera somaliesvenskar som lämnat Sverige på grund av sitt arbetsmässiga utanförskap. HÄR är rapporten som precis kommit ut på tankesmedjan FORES, vår finansiär.

Låt mig säga: Ett stort tack till Benny Carlsson, professor i ekonomisk historia. Han är den som i själva verket gjort grovjobbet. Han är en väldigt generös människa och låter oss andra stå som medförfattare. Benny Carlsson är den som skrivit ihop allt vårt material.

Resan var på många sätt givande, både socialt och erfarenhetsmässigt. Intressant att se och jämföra två olika system och inse att de kan få sådana effekter på människor.

De närmsta dagarna blir det flera ministerbesök på min arbetsplats Somaliland Föreningen.

Först kommer Somalilands arbetsmarknads-minister Mrs Ilhan Mohamed Jama. Det blir på söndag. På måndag kommer den svenska kollegan och ministern inom samma område, Hillevi Engström. Och båda är kvinnor!

Hillevi Engström har jag en mycket speciell relation till. Hon var den som tipsade mig om Ahmed som jag skrev boken Dumpad om. Jag hade vid den tidpunkten ingen aning om vem hon var. Men jag gick igång på tipset hon gav mig. Hon var vid den tiden en ”vanlig” riksdagsledamot och satt samtidigt i Sollentunas socialnämnd och hade därför inblick i Ahmeds ”fall”. Genom hennes telefonsamtal till mig, då, en gång för nästan nio år sen, började jag på allvar intressera mig för integrationsfrågor i allmänhet och somalier i synnerhet. Vi har träffats vid några tillfällen och jag sympatiserar verkligen med hennes genuina engagemang för människor och inte minst för de som är nya i vårt land. Hon är för övrigt före detta polis. Ser fram emot mötet med henne. Det gör mina kollegor med. Mycket!

Traditionellt hölls guurti under ett akacieträd. De äldste, odaayal satt i skugga och förhandlade fram vilken kompensation som skulle utdömas till ett brottsoffers klan. Idag är guurti institionaliserat i Somaliland.

Jag har tidigare skrivit om den somaliska lagen, eller snarare rättskipningssystemet XEER. Ju mer jag studerar det desto mer fascinerad blir jag. Xeer är ett folkligt rättssystem som har somaliernas fulla förtroende. Det är inte straffande utan kompenserande. Det innebär att man lägger lika mycket vikt vid offret som vid brottslingen. När någon begått en oförätt straffas inte gärningsmannen i form av fängelse, men offret kompenseras vilket i sig blir ett slags straff. Det är inte nödvändigtvis brottslingen själv som kompenserar offret utan delar av hans klan som betalar ”mag” (böter) till offrets klan. Vilket i sig blir ett straff eftersom gärningsmannen vet att han nu försvagat sin klan, vilket familjemedlemmar tar minsta chans att påpeka. Att leva under sådan ”mobbing”, vetskapen att man svikit de sina blir i sig ett straff.

Med tanke på att Somalia levt 20 år utan centralregering är det ett under att anarkin inte blivit mer utbredd än den är. I flera delar av Somalia, där traditionella ledare har inflytande, fungerar xeer och därmed lag och ordning. I de delar, som t ex i östra Puntland, känt för sina pirater, har xeer tappat i inflytande och där kan därför dessa pirater kapa fartyg.

I Somaliland har man hållit flera demokratiska val. Och trots att SL inte är erkänt av omvärlden har man lyckats bygga ett förvånansvärt stabilt samhälle. En av förklaringarna till det är just xeer. Konstitutionen är en hybrid mellan en västerländsk modell av regering och något som kallas för GUURTI. Det är ett överhus (lite efter engelsk modell á la upperhouse) där de äldste, odaayal, alltså de traditionella ledarna sitter. Alla beslut som regeringen tar måste gå via Guurti, godkännas eller förkastas. De äldste har en djup förankring hos folket och kan därför effektivt nå ut till befolkningen och ge legitimitet åt regeringens beslut. Likaväl kan de alltså avfärda regeringsbeslut.

Där finns både civilrättsliga domstolar, sharia och xeer. Folk tenderar att välja xeer-systemet. Det är ett rättssystem som sen århundraden är djupt förankrad hos folket.

Jag hoppas verkligen att när Somalias nya regering nu ska skapa en konstitution, att de tar hänsyn till de traditioner som ligger så djup hos somalierna. Att de, liksom Somaliland, skapar en hybrid av västerländsk och somalisk struktur. Framför allt kan man hoppas att alla de externa aktörerna, FN, EU, USA förstår vikten av att visa hänsyn till de traditioner som gäller i Somalia.

Från och med den 1 juli 2012 kommer somaliska familjer kunna återförenas. Det möjliggörs genom en kommande lagändring.

Läs mer HÄR eller LYSSNA HÄR

Text: Sydsvenskan

Publicerad 15 september 2011 6.30 Uppdaterad 15 september 2011 6.33

Sedan tjugo år bor Abdiwahab Ugas Khalif på Möllevången i Malmö. Han är nämndeman i tingsrätten och S-ledamot i Södra innerstadens stadsdelsfullmäktige.

När han i somras hade semester från jobbet som invandrarsekreterare vid Triangeln tog han en lång vända till Somalia. När han kom hem till Mogadi­shu fick han ett erbjudande han inte kunde avböja.

– Jag fick en förfrågan från några ministrar jag känner. Jag funderade i tio dagar, säger Abdiwahab Ugas Khalif.

Han försäkrade sin fru och sina sju barn hemma i Malmö att han inte tänkte flytta till Mogadishu för gott och att han inte tänkte åka dit för att dö i krig, piratdåd eller hungersnöd. Han ville resa till Somalia för att göra en insats för fred och demokrati. Sedan den 31 juli är Abdiwahab Ugas Khalif handels- och industriminister i den somaliska övergångsregeringen. Han är dessutom en av dess vice premiärministrar.

– Vi är arton ministrar, arton viceministrar och tio statsråd. Vi träffas varje torsdag. Då har vi långa diskussioner om hur vi ska göra för att följa vår handlingsplan för demokrati, säger Abdiwahab Ugas Khalif.

Bland ministerkollegerna finns somalier från hela världen: en lärare från London, en ekonomiprofessor från New York, en försvarsexpert från Kanada, en pedagog från Ohio …

– Alla kommer utifrån, från den somaliska diasporan. Det passar mig. Varje person har något att bidra med.

Abdiwahab Ugas Khalif hymlar inte med att han tvivlar på den uppgift som Förenta nationerna (FN) och Afrikanska unionen (AU) ålagt övergångsregeringen. Den har ett år på sig att skapa säkerhet i landet, ta fram en ny grundlag och ordna fria val till ett nytt parlament. Därefter ska makten lämnas över till en folkvald ministär.

Khalifs arbetskamrater på invandrarservice i Malmö gav honom i tisdags en penna i avskedspresent och ett skämtkort inför hans ”nya utmaningar”.

För att visa på problemen pekar Khalif på en karta över ett splittrat Somalia:

– Titta här! Regeringen saknar kontroll över Somaliland i norr. Också Puntland här intill är en självstyrande region. Galmudug-regionen i centrala Somalia har vi kontroll över. Men här i hela den södra delen av landet är det i huvudsak den islamistiska al-Shabaab-gerillan som styr.

Det område som regeringen har bäst kontroll över är huvudstaden Mogadishu, övervakat av 10 000 AU-soldater, sedan al-Shabaab gav sig av därifrån i början av augusti.

– Vi måste få hjälp att skapa en nation av områden som sedan mer än tjugo år är förstörda av krig. Jag är handelsminister i ett land som inte fungerar, säger Abdiwahab Ugas Khalif.

– Vi måste skapa säkerhet. Först därefter kan vi fundera på sjukhus, skolor, vägar, vatten och el.

För tre veckor sedan välkomnade Abdiwahab Ugas Khalif Sveriges biståndsminister Gunilla Carlsson till Mogadishu. Eftersom premiärminister Abdiwali Mohamed Ali var bortrest var han tillförordnad regeringschef.

En rad utländska ministerbesök har därefter givit honom hopp om att landets isolering ska brytas och att man åter ska få normala kontakter med omvärlden. Somalia lider av svår torka sedan två regnperioder uteblivit. 3,5 miljoner personer är drabbade av hungersnöd. Enligt FN kan 750 000 somalier dö av svält.

– Många äldre säger att de aldrig upplevt en sådan torka som nu. Jag träffade en kvinna som vandrat tjugo mil för att få mat och vatten till sina barn. När hon kom fram var barnet som hon bar på ryggen dött.

Somalia behöver massiv hjälp utifrån för att lindra svältkatastrofen. På samma sätt behöver landet hjälp för att hejda piratdåden ute till havs.

– Ärligt talat. Om vi haft en regering som fungerat hade piraterna inte haft en chans. Nu känner de sig alltför säkra.

Abdiwahab Ugas Khalif arbetar i ett nyrenoverat kontorskomplex i centrala Mogadishu. Han har en övernattningslya i det närbelägna presidentpalatset. Men oavsett om han rör sig i Malmö eller i Mogadishu fruktar han för sin säkerhet.

– al-Shabaab är mycket farliga, de är ju en del av al-Qaida. De styrs helt av ideologi och helt utan förnuft.

Många västerländska besökare som gästat Mogadishu betonar att en fredlig lösning för Somalia måste inkludera al-Shabaab. Abdiwahab Ugas Khalif säger inte emot, men betonar att det finns olika grader av vansinne.

– De mest extrema grenarna av al-Shabaab vägrar godta Somalias karta. De är emot parlament och demokratiskt valda regeringar. Vi sätter oss gärna i samtal med förnuftigt folk. Men det finns bara militära lösningar för de mest extrema grenarna av al-Shabaab.

Hur kan en regering uta n kontroll över sitt eget land kriga mot al-Shabaab?

– Regeringen har faktiskt egna styrkor. Jag tror inte jag får nämna några siffror, men Afrikanska unionen har till uppgift att hjälpa oss militärt.

Vad blir skillnaden mellan ditt gamla j obb i Malmö och ditt nya i Mogadishu?

– Det går inte att jämföra. Det är 360 graders skillnad. Här i Sverige har vi ett samhälle som fungerat väl sedan lång tid tillbaka. Somalia har inga fungerande myndigheter, men höga ambitioner för regeringens arbete, sådant som är lätt att säga men svårt att göra.

FAKTA:

Abdiwahab Ugas Khalif

Ålder: 47 år.
Familj: Hustru och sju barn.
Bor: Möllevången och Mogadishu.
Bakgrund: Flydde kriget i Somalia 1991 tillsammans med tio syskon som kom till Danmark, Norge, Kanada, USA och Sverige.
Aktuell: Nybliven handels- och industriminister i Somalia

Nu äntligen går det att lyssna på programmet där några ungdomar i föreningen, jag och Masoud Kamali intervjuas.

Lyssna här.

Som jag berättat tidigare har min vän Abdiwahab Hussein Khalif blivit Somalias vice premiärminister, tillika handels- industri- och turistminister. Från samhällsinformatör och jobb i Malmö Stad är nu Abdiwahab i ett nu minister. Vilket kast! Och så intressant att prata med honom, höra om hur det fungerar och vad han gör. Vi åt lunch i fredags och pratade i flera timmar.

På kort tid har han träffat den svenska biståndsministern Gunilla Carlsson, liksom ministrar från Spanien, Turkiet och många andra personer i höga positioner.

Jag önskar och hoppas att Sverige tar chansen nu att än mer och på alla sätt bistå den nyutnämnda somaliska regeringen. Samtliga ministrar, om jag nu inte missminner mig, är från diasporan, 15 från USA, 5 från Storbritanien och en, Abdiwahab, från Skandinavien.

Kan bara föreställa mig vilken press dessa personer nu lever under. De har av FN fått ett år på sig att nå resultat där målet är att utlysa val. Samtidigt måste infrastrukturer byggas och fred säkras. Snacka om att stå inför utmaningar. Och jag såg på Abdiwahab att han är stressad och tyngd av uppgiftens allvar. Men som han sa: ”jag vill hjälpa mitt folk, göra allt jag kan för att få fred och ett fungerande samhälle.”

Önskar innerligt att den nya regeringen lyckas med sitt svåra uppdrag. Nu när Al-shabaab har lämnat Mogadishu kan man åtminstone hoppas på att de får jobba i lugn och ro och ägna sig åt regerande och inte krig. Men Al-shabaab finns kvar i landet, söder om Mogadishu. Men det är ändå en seger att huvudstaden är befriad. Jag vet att de allra flesta somalier, både här i Sverige och i Somalia, är oändligt trötta på dem. Jag möter ofta folk här i Malmö som bara skakar på huvudena om Al-shabaab nämns.

Och skulle det bli fred i Somalia kan jag lova att somalier i stort antal kommer att återvända. Redan nu, sen Al-shabaab lämnade Mogadishu, har människor från diasporan runt om i världen återvänt och Abdiwahab berättade att många startar små butiker, t ex coffeshops. Med stort intresse kommer jag att följa Abdiwahab och hans kollegors arbete.

Jag och några av ungdomarna i Från Rosengård till Rosenbad intervjuas i ett längre reportage i radions P1 klockan kl 21.03 ikväll. Dessutom medverkar Masoud  Kamali, professor på Mittuniversitetet. Jag har fått lyssna på delar av programmet och Kamali säger där att han tycker att jag ska byta jobb på grund av mina åsikter. Han är allmänt ganska arrogant. Så alltså: Idag klockan 21.03 i P1.